Live Love Laugh

Jag vill egentligen inte vara där jag är just nu. Jag hatar människor som skadar mig, men jag försöker att stå över dom. Jag försöker att bara le och visa att jag är så mycket bättre och jag vet att jag är det. Men ändå så trycks jag ner. Att bli kallad slyna för ingenting, att någon liten människa vill förstöra för mig. Jag är bra och jag vet om det men någon mer måste väl veta om det? Något jag saknar är tiden då man hade en pojkvän, jag vill ha en nu. Någon som håller om en och säger ''allt kommer bli bra älskling'', någon som torkar tårarna när du gråter. Men vart är han? Vart är han när man behöver honom som mest. Jag vill kunna känna att jag är NÅGONS. I detta faller nöjer jag mig inte med mig själv. Även fast det har funkat bra innan, eller helt okej. Jag vill vara kär och känna att någon älskar mig. Jag vill känna mig speciell. Ingen mer skit nu, bara positiv energi. Du - du - du och du är ute ur mitt liv. Nu kommer du in och åh så jävla bra det känns. Try to stop med bitch. Jag kör mitt race, jag väljer noga ut vilka jag vill ha och FAN VAD FEL JAG GJORDE MED DIG. Leave me alone, please.